”Jag har ont i symfysen men jag är inte gravid!”
”Vad är det som gör så ont i bäckenet? Det känns som foglossning framtill, men det är 20 år sedan jag var gravid!”
Läsarfråga
”Jag hade inte ont i symfysen under graviditeten men fick det några månader efter förlossningen. Då hade jag i ganska snabb takt ökat min fysiska aktivitet och börjat spela lagsport. Är det ändå ”foglossning” och vad kan jag göra åt det?”
Läsarfråga
All bäckensmärta kan inte förklaras av graviditet, utan man kan få ont där av andra anledningar. Här försöker jag kortfattat förklara dem.
Ostetis pubis och symfysis
Det finns några likartade begrepp om ibland används synonymt, men det finns vissa skillnader.
- Symfysit är en inflammation eller smärttillstånd kring symfysen, den främre leden i bäckenet (skåran i mitten av pubisbenet som du hittar om du känner noga). Det är vanligast förekommande som en komplikation till urologisk eller gynekologisk kirurgi eller efter förlossningar/förlossningsskador.
- Ostetis pubis är begreppet som används mest då det handlar om en överbelastnings-/idrottsskada.
- Ett besläktat fenomen är osteomyelit som är en en infektion i benväv och benmärg och kan uppkomma genom att bakterier från hud eller slemhinna kommer in till benet vid en operation eller skada. Osteomyelit kan uppstå samtidigt som feber och andra infektionstecken.
Gränsdragningen mellan dessa tre tillstånd är inte helt klar.
Vilka är symtomen?
Symtomen är smärta centrerad kring främre bäckenfogen och den kan också stråla ut mot ljumske, mage eller insida lår. Smärtan provoceras av att gå i trappa, springa, promenera, belasta mer på ena benet och av att ligga på sidan. Det kan komma klickande ljud vid vissa rörelser.
Om smärtan uppstår i samband med infektionstecken så som feber eller allmän sjukdomskänsla är det viktigt att vända sig till läkare. Besvären kan uppstå av muskulära obalanser som uppstår som en följd av att andra muskler i området har skadats först. Idrottare som har sysslar med löpning, sparkar eller hastiga rörelser i sidled verkar vara mer drabbade än andra.
Rehab för symfyssmärta
Det är viktigt att träna smärtfritt och men samtidigt inte för mesigt. En bra fysioterapeut hjälper dig att hitta ett upplägg som funkar och följer dig också med lämpliga förslag på stegring längre med vägen. Rehabövningarna inkluderar ofta alla muskler som är i området, både mage, höfter, lår och rumpa och rygg och omfattar både styrka, uthållighet, rörlighet och samspelet mellan muskler. Det kan ibland också bli aktuellt med annan manuell behandling.
Hur lång tid tar det att bli bra?
Det finns såklart olika allvarliga besvär och olika kroppar som återhämtar sig olika fort. Generellt är detta ett långdraget tillstånd som ofta tar 6-12 månader att bli bra ifrån.
Annan behandling
Is, anti-inflammatoriska läkemedel och ibland injektioner in i leden är de vanligast förekommande behandlingarna. Injektioner bör vara ett sista alternativ om allt annat inte funkar. Det är inte säkert att dessa injektioner ens hjälper och de kan också orsaka en del tråkiga biverkningar om det upprepas för många gånger.
Var börjar jag?
Du börjar med att ta det lugnt och hitta ett sätt att lindra smärtan. Sedan bokar du tid hos en fysioterapeut! En terapeut som är inriktad på idrottsskador kan vara lika bra som en som är inriktad på kvinnors hälsa.
- Börja med isometriska övningar för insida lårmuskler och magmuskler, bäckenbottenträning och försiktig cykling.
- I nästa steg ökar du och inkluderar höftböjare, magmuskler och rumpmuskler i mer utmanande övningar, med kroppen som redskap och senare med bollar och gummiband som redskap.
- Senare kommer återgång till ”yvigare” övningar som sidosteg, utfallssteg, riktningsändningar.
- Allra sist i rehabprocessen kommer idrottsspecifik träning så som löpning eller sparkar. Det brukar ta minst 3-6 månader att komma så långt.
Koppling mellan ostetis pubis och FAI
FAI är en förkortning av ”Femuroacetabulär impingement” och innebär ett inklämningstillstånd i höften. Detta känns framförallt när benet förs fram och roteras in. Symtomen blir en djup ljumsksmärta som vid undersökning kan särskiljas från höftartros. FAI kan ofta ses på (olika sorters) röntgen men anses vara en ovanlig orsak till höftsmärta. Senaste forskningen verkar mena på att det kan finnas kopplingar mellan FAI och symfyssmärta. Även om de är två separata saker så kan de förekomma hos samma individ samtidigt och därmed kan de trigga varandra. De kan också ha besläktade uppkomstmekanismer. Kanske har inskränkt rörlighet i höften en effekt som gör att det blir mer belastning på symfysen.
Oftare män?
I litteraturen står det ofta att symfyssmärta oftare drabbar män. Det här tror jag faktiskt inte riktigt på. Däremot tror jag att många kvinnor som haft samma slags smärta under graviditet inte söker hjälp för det, även om det kommer långt senare. Och jag tror också att många kvinnor som väl söker vård får alla möjliga slags (bort)förklaringar som också härrör till graviditet/gynekologi och därför inte får adekvat hjälp. Men vad vet jag?
Referenser:
- Treatment of osteitis pubis and osteomyelitis of the pubic symphysis in athletes: a systematic review.
- Management of osteitis pubis in athletes: rehabilitation and return to training – a review of the most recent literature
- Management of a nonathlete with a traumatic groin strain and osteitis pubis using manual therapy and therapeutic exercise: A case report.
- Nonoperative Management, Rehabilitation, and Functional and Clinical Progression of Osteitis Pubis/Pubic Bone Stress in Professional Soccer Players: A Case Series
- Treatment of osteitis pubis in non-athlete female patients.
- Radiographic evidence of femoroacetabular impingement in athletes with athletic pubalgia.
Relaterad läsning på Bakingbabies:
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
