Idag var vi på återbesök på BB. Wollmar har snart gått upp till sin födelsevikt igen, bebisar går alltid ner en del första dygnen. Men idag skilde det bara 45 gram från födelsevikten, vilket gav mycket väl godkänt till mor och son i ämnet amning. Bra teamwork! Så jag oroat… Läs mer »Lite av varje
Joseph: – Åhh, jag älskar din mage! Den är så mjuk nu… Den känns precis som en deg! Min dyre make älskar degar. Men. Ändå. Det är en under en mycket kort period i våra liv som det är okej att jämföra min mage med en deg. Punkt.
Det här är kärlek till en sängliggande kvinna! Jag är alltså delvis sängliggande fortfarande. Går på maxdos med smärtstillande och kan inte sitta upp (därav svårigheten att blogga). Att gå och stå går något bättre, men orken är inte det den skulle vara. Jag kan inte vända mig själv i… Läs mer »Åh!
Kärleken är obeskrivlig.
…Wollmar Kingsley Fernando, vår son och f.d. Biggie Fernando. Han kom till oss för två dagar sedan den 30 juli 2012 kl. 07:57. 39 veckor + 4 dagar, 3960 g, 51 cm lång.
Vi börjar förstå att den här förlossningen var något av en katastrof. Trettio timmars förlossning och 2 timmars operation efter det. Jag fick vänta åtta timmar på operationen och fick alltså varken äta eller dricka något på alla de där timmarna efter det där värsting-”maratonloppet”. Jag har aldrig mått så… Läs mer »Jobbigare än vi förstått
Som de flesta har anat har vår Biggie äntligen kommit ut ur ugnen och blivit en Wollmar! Vi utlovar både kort och förlossningsberättelser men just nu behöver vi ta igen oss och vila och mysa med Wollmar. Imorgon hoppas jag att vi får upp ett kort på vårt lilla underverk.
Biggie. När du kommer ut har du ett färdigt bebisanpassat hem. Du har en egen säng, bäddad med kudde och filt. Du har ett babynest om du hellre vill sova i ett sådant, i en korg på golvet, i spjälsängen eller mellan oss i vår stora säng. Det finns ett… Läs mer »Lockrop
Igår hände det igen. Mellan klockan fem igår eftermiddag och ett på natten hade jag regelbunda, smärtsamma förvärkar. Sammandragningarna var så hårda att man nästan kunde se Biggies konturer genom magen. Sen gick vi och la oss. Och det gick över. Smärtsamma kallar jag det. Jag tror inte att det… Läs mer »Igen…
