Det här inlägget är ett svar på en läsarfråga om anal urgency, men kommer också vara en genomgång av begreppet och anal kontinens mer generellt. Urgency är det som på svenska beskrivs som ”kort ställtid” mellan trängningar för bajsnödighet och att bajset faktiskt kommer.
”Jag hade problem med anal urgency, men det är ett av de problem som blev bättre efter att jag genomgick en perineorafi/mellangårdsrekonstruktion. Hur kan det påverka nödighets-grejen?”
Anal kontinens
När vi ska prata om urgency, som är ett ”snabbt påkommet och tvingande behov av att tömma tarmen” (det vill säga: Jag bajsar snart på mig, jag måste gå NU”) måste vi börja med att prata om anal kontinens. Alltså – vad är det som gör att vi inte bajsar på oss? Att vi kan hålla inne bajs handlar om ett fint samspel mellan olika saker. Tarmens ”reservoarfunktion” jobbar tillsammans med reflexsystemet mellan hjärna, ryggmärg och bäckenbottenmusklerna. Det vill säga – du håller inne allt du behöver hålla inne, tills det är lägligt att släppa ut det. Oavsett muskelfunktion är det en större utmaning att hålla inne lös avföring än hård. Hård avföring kan vara svår att få ut, och blir det kvar avföring i tarmen kan det öka risken för gasbildning att vi sen inte kan hålla fisar. När man har otillräckligt styrka och spänning i analkanalen och i den inre av ringmusklerna kan man råka läcka fisar. Om det är den yttre av ringmusklerna som det är problem med kan du ha nedsatt viljemässig kontroll över analkanalen. Detta kan leda till urgency eller avföringsläckage.
Mellangårdsrekonstruktion
Mellangården är inte bara en gård i Bullerbyn, utan det är själva navet i bäckenbotten. Under hudytan mellan slidan och ändtarmen fäster alltså både bulbocavernosus, transversus perineii och den externa sfinktern. Utöver musklerna finns också stödjevävnad. Bulbocavernosus och transversus perineii är de som oftast skadas vid klipp eller grad 2-bristningar. Frågeställaren har alltså genomgått en operation där man sytt ihop dessa muskler igen.
Läs mer om dessa operationer här:
Omoperation av grad 2-bristning
Mellangårdsmusklerna funktion för den anala kontinensen
Transversus perineii stöttar perinealkroppen och analkanalen och när transversus är skadad kan ändtarmsöppningen liksom ”åka ner en våning”. I vanliga fall ska ändtarmsöppningen liksom ligga strax ovan (ovan som i inåt i kroppen) mellangården, men vid en skada kan den ligga i samma nivå som eller nedanför mellangården. Det här har en biomekanisk effekt på tarmtömningen och gör det svårare att tömma helt. Det innebär att risken för att få hemorojder och rectocele ökar i och med att man ofta behöver krysta mer när man bajsar.
Puboanalis och puboperinealis
Det finns en del av levator ani som kallas puboanalis och puboperienalis. Den är en del av den slynga som går från pubisbenet och runt ändtarmen, men har också en delar som går in perinealkroppen och mot sfinktrarna. Huvudmuskelns funktion är att dra ändtarmen och mellangården framåt, och just dessa smådelar har som uppgift att stabilisera analkanalen i sidled. Vid en djup grad 2-bristning eller ett klipp kan dessa skadas. Detta kan innebära att mellangården och anus liksom drar lite snett och att du får svårigheter med att tömma tarmen helt men också analinkontinens och svårigheter att knipa.
Anal urgency
Min gissning är att du som frågeställare hade en skada på ytliga och djupa muskler i mellangården och att dessa kunde lagas vid operationen. Efter detta har du fått lättare att tömma tarmen helt och återfått en förbättrad kontinensfunktion, även om problemet inte låg hos själva analsfinktrarna.
Tips på läsning om besvär efter förlossning finns här.
Anal urgency
Berätta gärna om egna erfarenheter i kommentarsfältet! Du behöver såklart inte uppge ditt riktiga namn när du kommenterar.
