
Undersökningsmetoder av bäckenbotten
En lång serie om många olika saker
Ni har nu hängt med på en lång serie som omfattat en rad olika saker. Här är inläggen i serien i följd:
- Att uppfatta bäckenbottenstyrka via vaginala vikter
- Knipa av strålen mått på bäckenbottenstyrka?
- Fingerbedömning av bäckenbotten
- Elstimulatorer för bäckenbotten
- EMG och biofeedback
- Vaginala, anala och 3d-ultraljud
- Ultraljud av bäckenbotten via mellangården
- Ultraljud av bäckenbotten via magen
Imorgon och övermorgon kommer också ”frågor och svar”-inlägg angående ämnet.
Slutsatser och jämförelse
Det saknas en standard för hur bäckenbottenstyrkas ska undersökas. Det finns som ni märker genom denna inläggsserie en stor variation av metoder. Ingen omfattar alla delar av bäckenbottens funktion. De mest frekvent förekommande är fingerbedömning. I forskning är perineometri och dynamometri mest använt, dessa metoder har jag inte alls beskrivit i den här inläggsserien. Fingerbedömning är subjektiv och många andra mätmetoder är mer objektiva. De mer objektiva metoderna kan å andra sidan oftast inte särskilja funktion på höger/vänster sida, vilket ofta är relevant. För den som undersökts kan det vara viktigt att metoden inte är jobbig eller svår. Det ska också vägas mot patientens besvär. Ju jobbigare symtom, desto viktigare är det kanske att undersökningen också ger relevant och rättvisande information.
Muskelstyrka
Inom idrottsmedicin är den gyllene standarden att mäta muskelstyrka via det som kallas ett repetitionsmaximum. Det innebär den maximala vikt eller det motstånd som en muskel kan övervinna i en kontraktion. Det här tankesättet har sedan blivit anpassad till verkligheten genom att man räknar procent av ett repetitionsmaximum och hur många gånger muskeln klarar en viss vikt. Det saknas dock en standard för mätning av bäckenbottenstyrka!
Olika muskelfibrer
Mätning och utvärdering av skelettmuskelfunktion involverar att ta med både snabba och långsamma muskelfibrer. Långsamma muskelfibrer är beroende av syre och deras funktion handlar om muskelns aeroba kapacitet. Det betyder hur muskeln klarar att arbeta uthålligt under en längre tid. Ungefär 70 % av bäckenbottens muskelfibrer består av dessa långsamma långsamma fibrer. Snabba muskelfibrer rekryteras för kraftigare behov under kort tid och har mycket kortare uthållighet. De snabba muskelfibrerna är ansvariga för att skapa kraftiga och dynamiska kontraktioner (som att parera hosta och nysning) och de långsamma skapar uthållighet och styrka över längre tid. Det som påverkar muskelns styrka är alltså hur många motoriska enheter (typ buntar med celler/fibrer) som aktiveras, intensiteten i kroppens elektriska signaler, muskelfibrernas längd och hastigheten i kontraktionen.
Musklernas rörelse är inte samma som muskelstyrkan
Bäckenbottens rörelse, alltså muskelkontraktionen, kan se som en rörelse inåt/uppåt när man tittra på vaginalöppningen/mellangården/analöppningen. En sådan rörelse bekräftar bara att det finns en rörelse överhuvudtaget och säger ingenting om muskelstyrkan. Att bara titta på musklerna via ultraljud säger alltså inte tillräckligt om själva styrkan, men mer om supportfunktionen. Supportfunktionen kan dock vara otroligt viktig för både förekomsten av framfall och inkontinens.
För att få en helhetsbild
Rekommendationen i klinik för att mäta muskelfunktion i bäckenbotten är att titta, bedöma med fingrarna och vid behov komplettera med EMG för muskelstyrka eller ultraljud för diagnostik.